Home > On movies > Argo

Argo

December 28, 2012 Leave a comment Go to comments

Argo

This film uses all the tricks in the book to increase the excitement. The editing in the end is unbelievable, how we wait until the last second to find out if they made it out or not (since we don’t know how it happened in real life). The story is that the U.S. embassy in Tehran is stormed in 1979, after the fall of the Shah. Six people escape and hide at the Canadian ambassador. We get some historical background that complicates the picture of the Iranian revolutionaries, but fact remains, that Captain America himself in Ben Affleck‘s guise, must rescue these six from mock executions and other torture, primarily by preventing the State Department’s futile attempt to play agents. He creates a fake sci-fi movie as a pretext to search filming locations in Iran. They start up the entire Hollywood machinery to make the movie credible, and falsifies passports and all. It’s really exciting. And it looks good. As always there’s too much cutting, but that’s okay. Ties and beards look very much eighties, and the embassy district in the introduction has a really authentic look. The acting is nicely exaggerated for the purpose of demonizing the Iranians and create sympathy with the American hostage – whatever you think of that polarization. Ben Affleck is actually perfect as a truly cool desk agent. More credible than in his last film; The Town. As a record of history, this is of course questionable but it’s an exciting drama no less. Before the ending credits, we see that the real hostage comes free, and those were the really poor ones, no? A similar but more honest drama, questioning the U.S. support to Osama bin Laden in the eighties would probably be interesting.

Den här filmen använder alla trick som finns för att höja spänningen. I slutet är klippningen helt osannolik, hur man aldrig aldrig får veta om de klarar sig (eftersom vi inte har koll på hur det gick i verkligheten). Det som händer är alltså att den Amerikanska ambassaden i Teheran stormas 1979, efter Shahens fall. Sex personer undkommer och gömmer sig hos den kanadensiske ambassadören. Vi får lite bakgrund som komplicerar bilden av de iranska revolutionärerna men faktum kvarstår, att Captain America själv i Ben Affleck’s gestalt, måste rädda dessa sex från skenavrättningar och annan tortyr, främst genom att hindra utrikesdepartementets klantiga försök att leka agenter. Man skapar en fejkad science fiction-film som förevändning att leta inspelningsplatser i Iran. Man drar igång hela Hollywood för att göra det trovärdigt, och förfalskar pass och hela grejen. Det är verkligen spännande. Och snyggt. Som vanligt klipper man för mycket, men det är okej. Slipsarna och skäggen ser väldigt mycket åttiotal ut, och ambassadområdet i inledningen har verkligen ett autentiskt utseende. Skådespelet är skickligt överdrivet i syftet att demonisera iranierna och skapa avig sympati med gisslan – vad man än tycker om den polariseringen. Ben Affleck är faktiskt perfekt som tvärcool skrivbordsagent. Mer trovärdigt än i hans förra film; The Town. Som historiedokument är det här såklart tveksamt, men som spännande drama funkar det bra. Innan eftertexterna får vi se att även den riktiga gisslan blir fri, men det var väl dem det var synd om egentligen? Ett liknande fast ärligare problematiserande drama om USAs stöd till Usama bin Laden på åttiotalet skulle nog vara intressant.

Categories: On movies
  1. No comments yet.
  1. No trackbacks yet.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: