Home > On movies > Les neiges du Kilimandjaro / The Snows of Kilimanjaro / Snön på kilimanjaro

Les neiges du Kilimandjaro / The Snows of Kilimanjaro / Snön på kilimanjaro

A trade union leader gets fired along with some others, gets a trip to Tanzania from the workmates, is robbed by one of the fellow fired  – who need food for his little brothers because their mother walks the street. He reports the guy to the police and then changes his mind. And get a lesson in socialism.

Marseille is really nice, but known for criminality and other social problems. The film is one long plea for comradery and for that you can’t blame people for robbing and beating up others. And for that you’re pretty well off if you’ve worked all your life and have a drink on the balcony. Of course that’s fine, but it bothers me that they chose to completely ignore selected parts of the problem. For example, the robbing work buddy gets a whole lot of sympathy – but his companion is simply evil. The main character’s son asks, “Why these kids?” when the robbery victims takes care of the robber’s little brothers. And that is still unclear: Why should those who stand closest get it all, when those you don’t see have greater needs? The movie is okay, with pretty looks but mediocre acting.

Fackföreningsledare får sparken tillsammans med jobbarkompisarna, får en resa i present, blir rånad av en gammal jobbarkompis – som behöver mat till sina småbröder eftersom deras mamma horar. Han anmäler jobbarkompisen till polisen och ändrar sig. Och får en läxa i socialism.

Marseille är ju fantastiskt fint, men känt för rätt mycket kriminalitet och andra sociala problem. Filmen är en enda argumentation för socialistisk kamratskap och för att det inte är folks fel att de rånar och misshandlar. Och för att man ändå har det rätt bra om man jobbat hela livet och kan ta en drink på balkongen. Jag tycker naturligtvis att det är fint men stör mig på att man väljer att blunda helt för valda delar av problemet. Exempelvis får den rånande jobbarkompisen en rejäl skopa sympati – men hans kumpan får bara vara ond. Huvudpersonernas son frågar “Varför just de här barnen?” när rånoffren tar hand om rånarens småbröder. Och det är fortfarande oklart: Varför skall just de som står närmast få alla pengar, när de man inte ser har så mycket större behov? Filmen är helt okej, det är ganska vackert men mediokert skådespel.

Categories: On movies
  1. No comments yet.
  1. No trackbacks yet.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: