Home > On movies > Rise of the Planet of the Apes/Apornas planet (r)Evolution

Rise of the Planet of the Apes/Apornas planet (r)Evolution

September 24, 2011 Leave a comment Go to comments

Where to start? As Eva stated as we exited the theater: it turned out to be neither emotions nor action. Where the previous versions comment on the life of man, this movie comments on… monkey action. Though there is a little action, it’s not nearly as heavy as you expect. Not even the story is particularly interesting – research goes wrong and a group of monkeys become intelligent. They flee imprisonment and get to the forest – outside San Francisco… A little heartwarmth, a little romance (though completely outside the story), and a little bang-bang. With emphasis on little. In the beginning it bothered me that the monkey looks just like Gollum, but it’s actually pretty cool – that artificial characters have properties in the same way as actors. In this case, it’s Andy Serkis’s eyes. Otherwise, the form goes by standards. It looks good when we follow the monkey up the trees and the telling has an acceptable pace. But the editing is out the window and the acting is boring. Unfortunately, there will most certainly be several sequels, too much even referred to the next film.

Var skall man börja? Som Eva sade när vi kom ut: det blev ju varken eller. Ingen känslovåg, ingen tung action. Där de tidigare versionerna försöker säga något om livet som människa, försöker den här filmen fixa några juste actionscener. Och iochförsig blir det lite juste action, men inte alls så tungt som man kan förvänta sig. Inte ens storyn är särskilt intressant – forskning går fel och en grupp apor blir intelligenta. De flyr fängelset och tar sig till skogen – utanför San Francisco… Lite hjärta och smärta, lite romans (som iochförsig inte har nåt med storyn att göra), och lite pang-pang. Med betoning på lite. I början störde jag mg på att apan ser precis ut som Gollum, men det är egentligen ganska coolt – att tillochmed artificiella karaktärer har egenskaper på samma sätt som skådespelare. I det här fallet Andy Serkis ögon. I övrigt är formen standardmässig. Det är snyggt när vi följer med apan upp i trädet och berättandet har ett acceptabelt tempo. Men klippningen är kass och skådespelet oengagerat. Tyvärr kommer vi helt säkert få se flera uppföljare, alltför mycket i filmen hänvisade till nästa film.

Categories: On movies
  1. No comments yet.
  1. No trackbacks yet.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: